Efter en dryg månads studier på Stockholms Universitet känner jag fortfarande inte att jag blivit klok på stället. Ekonomistudenterna som bär kostym en vanlig tisdag, övervintrade emos, datanördar och framförallt alla osäkra kids som kommer direkt från gymnasiet och stryker korridorsväggarna i jakt på klassrum och mål i livet. Att sitta i vid ingången och betrakta detta spektakel är oftast lika lärorikt som föreläsningarna. Som tur är har jag lyckats vaska fram några guldkorn i denna öken och efter en tung föreläsning bestämde vi oss för att vi förtjänat en korvlunch tillsammans.

Under tunnelbaneresorna har jag Boris och Carlo funnit varandra bland annat över ett stort intresse för korv och den förstnämnde hade länge talat sig varm om Günters i Vasastan.

Vädret var egentligen lite för kyligt för att äta ute och läget var alldeles för långt från busshållplatsen men vi var så hungriga som man bara kan bli av en hård dag i skolan och lät ingenting hindra oss. Hur lång och kall promenaden än är så det nästan värt det bara för att läsa Günters meny. Att skriva att sojakorv är en korv för miljöpartister som inte smakar ett jäkla dugg borde bli standard i branschen. Korvkioskstämningen blir total av de köande byggarbetarna och allt ramas in väldigt fint av en liten skylt som berättar att Leif GW Perssons påhittade detektiv ätit där en gång.

Menyn är inte bara välformulerad utan även väldigt innehållsrik och det tog lite tid att bestämma mig men tillslut föll mitt val på den politiskt inkorrekta Zigenarkorven (Zigeunerwurst) från Tyskland. Den beskrevs som ”ett skjutjärn“ och skulle vara den starkaste i sortimentet.

Korven serverades i ett grillat french hot dog bröd av bättre snitt och med olika röror till. Det var svårt att veta vad som skulle passa till med då ”allt” verkade vara stammisarnas favoritsvar tog jag också det. Då fick man två sorters senap och någon örtolja som var väldigt otippad men mycket god. Korven kostade 50 kronor och för en femma extra fick man surkål till, Den kom direkt ur burken vilket jag egentligen är motståndare till men när den stoppas in i brödet såhär och får såväl smak som värme av korv och övriga kryddor så funkar det faktiskt bra. Själva korven var bra och köttig men levde inte riktigt upp till menyns hype. Även om kryddorna satt där de skulle så var det inte tal om något skjutjärn. Jag är ganska känslig för stark mat men fastan jag hade stark senap till så sved det inte nämnbart i munnen. Trots det var det en god lunch och med bröd och kål kändes den verkligen rejäl och relativt nyttig på ett sätt som snabbmat sällan gör. En bättre lunch får man knappast i innerstan för en ynka 50-lapp. Även om zigeunern inte riktigt höll vad den lovade så var den god och jag och mina vänner var så pass nöjda att vi funderar på att göra korvlunch på Günters till en måndagstradition.