Då mitt decemberschema har varit i klass med jultomtens har jag i vanlig ordning kommit efter med bloggandet, men vad passar då bättre än att komma ikapp genom att samla alla decembers korvar i en nyårsspecial?

Korvmånaden inleddes i sällskap med min kompis Niklas, den musiker som näst efter Oskar Linnros är mest intimt förknippad med Sundbyberg. Vi skulle se det geniala bandet Viagra Boys som förutom riktigt röjig musik även levererar geniala textrader som “short shorts, wiener dog”. Vissa kanske tror att wiener dog syftar på en hund, men jag vet hur jag väljer att tolka det.

Jag har länge tänkt prova Dog Food på Kungsholmen men det har alltid varit något som kommit emellan. Nu var det äntligen dags! De kör med den amerikanska hotdogstilen med enklare korvar där toppingen spelar huvudrollen.

Då det förmodligen finns någon mäklare där ute som jämför Kungsholmen med Manhattan bestämde jag mig för att äta chilidog för andra gången i mitt liv. Niklas tog den mer klassiska korven ballpark med diverse pickles, tomater och lök. Vi funderade på att dela på en pommes men vi bestämde oss istället för att dela på en skål buffalo wings. Det känns lite perverst att äta en fläskkorv toppad med nötköttsgryta och äta kycklingvingar till, men om måttfullhet hade varit en dygd hade det aldrig skapats någon rock n roll och då hade vi ju inte haft någon konsert att gå på.

Korven var god men lyfte in riktigt, sen är ju det här som sagt hotdogstil med enklare korvar. Chilin var inte så dum men jag hade önskat mig lite mer saft och must. Nu kändes köttet lite torrt. Bröder var riktigt bra och helheten var klart över medel. Man kände att det var en korv gjord med omtanke men kanske inte riktigt med kärlek. Kycklingvingarna var riktigt goda men bluecheesedippen man fick till var på tok för frän och slog ut alla andra smaker totalt.

Viagra Boys var den bästa spelning jag varit på sen jag fyllde systembolag, riktigt så bra var inte Dog Food men jag går gärna hit igen, om inte annat för att testa deras efterrättsglass i korvformat.

Korv passar ju som bekant med öl och något annat som gör det är pingis som därför är den sport jag helst utövar. För att kunna idrotta måste man som bekant äta och inför årets sista rundor rundpingis laddade jag och de två övriga pingismusketörerna Tove och Saul upp med thailändska tapas på Pats Place där thailändsk korv var en av rätterna på menyn.

Korven var bra kryddad välbekanta thaismaker som kändes ovana i korvform. Dock var den lite torr och såsen man fick var rätt tråkig  Den kändes som sweet chili direkt från flaska. Korven kändes som en bra sammanfattning av hela stället som, även om vissa rätter var riktigt goda, höll en ganska ojämn kvalitet.

Korven på julbordet har jag tagit upp tidigare: den är inget rolig! Prinskorvar är alltid för salta och har en lätt metallisk eftersmak jag har svårt för. De där kokta fläskkorvarna ska vi inte ens tala om, tråkigare får man leta efter.

Som bot på min korvdepression hade pappa dock gjort riktigt goda ankkorvar som vi åt på juldagen tillsammans med annan mat från pappas rykande färska rökskåp.

Ankkorvarna var riktigt bra kryddade med bland annat senapsfrön, saliva och tranbärsjuice. Mycket goda men kanske aningens torra trots att de innehöll på späck och sidfläsk. Korvarna grillades men hälften av dem fick passera rökskåpet först. Förvånande nog tyckte jag de som inte rökts var bättre, de hade en mer balanserad helhetssmak. Rökigheten harmoniserade i min mening inte så bra med de andra smakerna, en åsikt jag dock var ganska ensam om.

Det kändes som en mycket värdig avslutning på korvåret att åka ut i den småländska naturen och grilla med min familj. Man kan säga mycket om korv, men det smakar sällan så bra som direkt från grillen en kylig men solig vinterdag!

Först ut var nürnberger, två i brödet och riktigt med senap. Mycket mer behövs inte även om lite surkål naturligtvis inte hade varit fel. Samtidig missa man ju lite poängen med att grilla utomhus om man har med sig ett halvt kök ut i skogen.

Sedan blev det en ostkorv. Den gjorde sig riktigt bra på grillen och osten rann sådär härligt som alltid vill. Dock var det lite överilat av mig att ta gurkmajonnäs till, det i kombination med osten blev lite väl mycket av det goda.

Sist blev det en vanlig grillkorv som min syster inte orkade äta. Här gjorde dock gurkmajonnäsen underverk!

En enkel men god familjekorvgrillning i det fria känns som en bra avslutning på året och en stabil grund att stå på inför kommande års korväventyr!