Som trogna läsare vet äter jag allt för lite korv nu för tiden, men nyligen slumpade det sig så att jag åt fyra korvar på fem dagar. Något som naturligtvis inte kan gå obemärkt förbi på bloggen – i synnerhet inte idag då det faktiskt är varmkorvens dag!

På fredagen var jag inne i Stockholm för att för första gången på länge avnjuta Carmens atmosfär och stora starka. På vägen dit kurrade det lite i magen och jag stannade till på klassiska pölsemannen. Normalt gillar jag Danmark väldigt mycket, men att heja på dem i fotboll skulle aldrig falla mig in, inte ens om så hela laget fått hjärtstopp. Den här dagen hade de dock precis åkt ur EM och det kändes som jag kunde stödja deras förträffliga kultur igen.

Remouladsuget tog över och jag beställde en röd som låg i brödet, toppad med mos, remo och inlagd gurka istället för den klassiska varianten med brödet på sidan. Kände i efterhand att jag borde spelat mer safe och kört en klassisk. Det här blev lite väl milt och jag saknade lite lyftande sting. Ketchup och senap med lite remouladkomplement hade varit bättre. Var länge sedan jag åt det nu, men hade lite glömt hur illa kioskmos i regel smakar. En rätt svag korvupplevelse men den gjorde jobbet att grunda innan jag stegade mot Carmen. Tyvärr tog jag ingen bild

Dagen efter var Sanna på fest och som ensam hemma passade jag på att fiska upp några korvar från vår lokala orientlivs ur frysen. Jag köpte ett paket för ett tag sedan men blev inte av att skriva då.
Det är riktigt goda nöt- och lammkorvar kryddade med spiskummin och något jag inte riktigt vet vad det är men som har en lite söt eftersmak. De är även riktigt saftiga och om skinnet spricker bildas en mindre fontän av saft.

Jag serverade dem i rulle av libabröd med tabbouleh, strimlad vitkål och hemsvängd vitlökssås. Riktigt gott i all enkelhet, den här rullen hade inte behövt skämmas bland haken på Sonnenallee!

Dagen efter festen vaknade Sanna, som man ofta gör i sådana tillfällen, upp mer ett stort sug efter korv med bröd. Jag var naturligtvis inte sen att hänga på. Sanna gick till ICA för att köpa vegetarisk korv och inspirerad av grillningen sist sa jag att Stensåkra är en säkert kort. Deras rödvinskorv som jag åt sist fanns inte, men väl Louisiana grill.

Vi åt våra respektive korvar med coleslaw, ketchup, saltgurka, rostad lök, senap och ketchup.
Det kändes som en väl avvägd meny med den perfekta korvkiosk delux-känslan. Korven var saftig och hade en trevlig konsistens men kunde kanske varit aningen kryddigare.

 

Efter detta korvhattrick tog jag en dags vila innan det var dags att ännu en gång åka in till Stockholm för att avnjuta kylda drycker, den här gången med min gode vän Max som jag lärde känna i Berlin back in the days och som var på besök i stan från sitt nuvarande tillhåll i skogarna utanför Köping.

När jag fortfarande jobbade på kontoret var jag med jämna mellanrum och åt lunch på Brunos korvbar och nu var det dags för comeback. Vi tog varsin dubbel kabanoss och satte oss i en oklar park i närheten.

Man vet alltid vad man får på Brunos, och man blir aldrig besviken. Håller Günters som snäppet vassare, men en mer prisvärd måltid på Söder får man leta efter.

 

Snart går jag på semester och då utlovas korvstoppning i Småland – missa inte det!