Påsken är såklart inte bara kycklingar och ägg utan även korv! Jag avstod visserligen från prinskorven på påskbordet men dagen efter blev det desto mer då jag och min far gav oss i kast med att göra egna. Ribban hade höjts sedan förra gången och vi bestämde oss för att göra hela sju sorters korvar på fyra sorters kött.

 

Före,,,

 

Under tiden....

Efter! Bilderna förtäljer inte riktigt hur många timmars hårt slit som gått åt mellan dem.

 

 

Från vänstra hörnet och medurs är det Merguez som jag tyckte blev den bästa korven. Den hade kunnat vara en gnutta starkare men jag tyckte de övriga kryddorna var bra, harissan tog inte över utan istället var det kumminen som var tydligast vilket var väldigt gott. Jämte har vi en annan lammkorv som var klassiskt kryddad med vitlök och örtkryddor. Även den var mycket bra och var klar vinnare när vi provstekte smeterna.

Korven i högra hörnet var enligt mig den näst bästa, en nötkorv som var generöst kryddad med rökt sidfläsk och den ganska hipster kryddan Ramslök som är lite av ett mellanting mellan en krydda och en grönsak och passade perfekt med övriga smaker. Under den ligger ännu en nötkorv. Den kryddade vi med rödvin och buljong vilket var gott men inte riktigt lika bra som ramslökskorven. Den udda fågeln i sammanhanget, både på bilden och vad gäller val av kött är älgkorven. Den fick en liten sväng av det rökta fläsket men kryddades framförallt med enbär. Väldigt god, jag tycker mycket om enbär, men kanske hade kunnat ha lite mer vildsmak. Kanske fläsket gjorde skogens konung lite för tam? I vilket fall en bronsplats.

De två sista korvarna är båda fläskkorvar med lite udda kryddning. Till jul gjorde jag ett år en sill med chili och ingefära som blev en succé. Pappa var lite tveksam till att föra över detta koncept till korv men jag stod på mig. Vi förstärkte också det asiatiska temat med färsk koriander. Idén var bra och tål att utvecklas men utförandet föll något. Riven ingefära innehåller väldigt mycket vätska vilket gjorde att korvarna blev på tok för lösa i konsistensen. Nästa gång ska jag krama ur vätskan ur ingefäran samt ta mer av den och övriga kryddor för den saknade lite bett. Den andra fläskkorven, kryddad med soltorkade tomater, festaost och basilika, hade en betydligt bättre konsistens vilket kan vara svårt att få till när man har ost i. Däremot saknade också den det där lilla extra. Då både fetaost och soltorkade tomater lätt kan ta över var vi väldigt försiktiga, kanske lite väl försiktiga.

För att sammanfatta var alla korvar bra, inga riktiga plumpar i protokollet. Lamm var generellt den bästa köttsorten även om fårfjälstren var väldigt svåra att arbeta med. Vi provade både klassiska och mer experimentella recept och hade framgångar inom båda kategorierna. Jag önskar att jag hade tid att skriva mer om både korvarna och deras tillverkning men då mitt lidande, till skillnad från Jesus, inte tog slut med påsken och jag måste fortsätta att vandra på studiernas Via Dolorosa några veckor till får jag runda av här.