Våren har kommit till Berlin! Det var snart en månad sedan jag kom hit och I vanlig orning käns det som att det gått ett halvår samtidigt som det käns som igår. Ska man gå efter vädret har jag förflyttat mig väldigt långt då det gått från sibirisk vinter till behaglig medelhavssommar. Plötsligt är man inte det minst svartsjuk på vänner i Barcelona, de har ju inte ens vettig korv!

Solen sken, veckans skoluppgifter var klara och det hade varit en ganska lugn lördagsnatt. Vad mer kan an egentligen begära av en söndag? Det var en sån dag då man såg världen med nya ögon. Till exempel upptäckte jag på vägen hem till Christofer att han bor granne med en "bdsm-lounge", oskyldigt och nästan oskyltat låg det inklämd på gatan där det mest verkar bo barnfamiljer. Om det är något som käns typiskt Berlin så är det hur huller om buller allting ligger. Överallt finns byggnader lika malplacerade som det där vansinnigt fula huset på Linnégatan.

 

Nu ska detta inte handla om arkitektur utan om korv. Efter en stunds prommenad bestämde vi oss för ett gult ruckel som hade skylten Imbiß vilket kort och gott betyder gatukök på tyska. Att de inte behövt någon copywrighter för att namnge stället tog jag som ett tecken på att de fokuserar på maten. Det tillsamans med att jag började bli för hungrig för att prommenera vidare gjorde att vi slog till.

Väl framme vid luckan insåg vi att den simpla skylten kanske inte var ett tecken på kärlek till minimalism utan snarare på ägarens bristande tyska. Någonstans i virrvaret av tyska, turkiska och engelska lyckades vi i alla fall beställa varsin Thüringer med brötchen och senap samt en pommes med majonäs att dela på.

 

Mitt hår är flottare än korven jag vet

Tur att detta var en minnesvärd dag för korven var inte mycket att skriva om. Jag tror det var exakt samma leverantör som den som säljs i tunnelbanan för den var oroväckande lik. Korven  i tunnelbanan är väl å andra sidan inte direkt dålig, men den tummar på kvaliteten på det sätt som produkter riktade till stressade människor gärna gör. Lite för lite utav allt helt enkelt. Brödet var av det mjukare slaget och lätt rostat vilket var trevligt. Senapen och pommesen var också så mycket standard som det kan bli. I Sverige hade jag kunnat leva med denna senapen men med tanke på hur bra och billig senap det finns i Tyskland tycker jag man kan kräva mer. Majonäsen var så vit att den, om det inte varit så varmt, kunnat misstas för snö.  Den hade förmodligen aldrig varit i närheten av en en äggula. Men som Edward Blom Säger "Det enda som är värre än köpemajonäs är att inte få någon majonäs alls"

Det var en fantastisk dag men precis som Orup låter jag inte vädret påverka mitt humör utan ger det rättvisa betyget 4/10