Currywurst (Konnopke's Imbiß)

Som det har antytts här i bloggen är jag numera bosatt i korvens förlovade land, Tyskland! Förutom den i dubbel bemärkelse dryga decimetern snö som ligger på gatorna så har allt gått bra hittills. Att lidl säljer sprit men inte accepterar kortbetalning har varit den största kulturkrocken såhär långt.

 

Currywurst är något av en tysk nationalrätt och serveras i varje gatukök med självrespekt. Konceptet är lika enkelt som genialt, man skivar en grillad korv och dränker den i ketchup och curry. Rätten sägs ha uppkommit i efterkrigstidens Berlin när Herta Heuwer blev introducerad för ingredienserna utav brittiska soldater. Currywurst blev snabbt en succé och kommer ni till Tyskland är det absolut ett måste att pröva en.

 

 

Att jag inte åt någon currywurst alls förra gången jag var här och att det dessutom tog tre dagar av denna vistelse är något jag skäms lite över. Därför plockade jag fram det tunga artilleriet och tog sikte på Konnopke's Imbiß på Schönhauser Allee i Prenzlauer Berg. Ett ställe med tunga meriter och traditioner då de inte bara har haft öppet i över 80 år utan dessutom var först ut i Östberlin med currywurst. Enligt kartan var det inte allt för långt ifrån där vi bor och det hade säkert stämt, om vi inte hade gått grovt vilse och fått vända om. Efter en lite väl lång promenad genom ett vintrigt Berlin kom vi fram till kiosken som låg under en tågräls och såg sådär härligt inbjudande sunkig ut som ett bra snabbmatsställe ska göra. Skyltarna lovade ”Tradition med smak sedan 1930” och mina förväntningar var skyhöga.

 

Damen som tog min beställning såg ut att ha varit med sedan stället öppnade med verkade lite glad för det. Kanske har de haft öppet så länge att de tröttnat, eller så tror de sig kunna leva endast på gamla meriter men korven kunde inte hålla vad den lovade. Den var torr och det mycket gummiaktiga skinnet hade börjat släppa lite från köttet. Förmodligen hade den legat på värmningen sedan murens dagar. Sunkigheten är ju en del av charmen med sådana ställen men här hade det faktiskt gått för långt. Med tanke på korvens kvalitet blev jag förvånad över pommesen, de var något tjockare än vanligt, mycket krispiga och bra kryddade. Kanske de bästa pommes jag någonsin ätit på ett gatukök! Att uppleva en nationalklenod i dess hemland är förstås alltid en upplevelse men om jag bara ska koncentrera mig på maten så blir omdömet 5/10, mest tack vara pommes fritesen.

 

Liebe Gruße
Nils


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback