Taylor & Jones with a twist

I förra inlägget fick jag, som ni trogna läsare vet, Taylor & Jones korvbok och eftersom jag inte haft möjlighet att laga något från den än tog jag istället sikte på Taylor & Jones with a twist vid Hornstull för en snabb fix. Man undrar lite hur mycket T&J lyckas hålla fast vid sina småskaliga ideal när de ökar sin närvaro i restauranger och kyldiskar i sådant tempo men jag tänker ändå att folk som brinner för korv måste vara ärliga och väljer att tro på dem. I deras ställe i Hötorgshallen får man (i alla fall vid mitt senaste besök) välja mellan tre korvar från lika många djur och sedan fritt välja tillbehör. Här var det istället en griffeltavlemeny med specifika korvar och utsatta tillbehör som man fick välja på. Kanske lite tråkigt att inte få välja själv men föredrar egentligen detta eftersom det gör det möjligt för kockarna att hitta och balansera nya smakupplevelser och dessutom tyckte jag kombinationerna som erbjöds vid Hötorget ofta kändes rätt givna. En annan skillnad är det betydligt större ölutbudet som väl har med läget, öppettiderna och klientelet att göra. Färre stressade kontorsslavar på lunchrast och fler klassiska aw-hornstullshipsters som gärna matchar sin macbook med en ipa (se vänstra hörnet på bilden nedan).

 

 
 
 

Mitt sällskap var som så många gånger förr det utrikespolitiska stjärnskottet Boris och Sveriges nya hopp inom fenomenologin, Carlo. Jag och filosofen tog varsin örtig lammkorv som vi sköljde ner med Tjockhult lager medan Boris såklart skulle vara lite edgy och beställde in Merguez och Ginger beer.

 

 

Som sagt fick vi inte välja tillbehör och inte heller serveringssätt. Boris fick därför sin korv i en wrap och gick därmed miste om det bästa med T&J, deras fantastiska bröd. Jag hoppas verkligen att brödreceptet i deras kokbok är samma som de serverar för det är verkligen helt outstanding. Korvarna var helt klart goda men mer ett habilt hantverk än någon gudagåva. De hade en trevlig konsistens men de kändes alla lite mesiga i kryddningen. Jag smakade inte merguezen men tydligen var den väldigt underkryddad vilket såklart inte är okej. Jag och Carlo hade inte samma förväntningar på kryddighet men den som fanns i korven försvann lite bland tillbehören. Korvarna var toppade med oliver och fetaost vilket ju är väldigt gott i sig men samtidigt väldigt lätt tar över, särskilt när korven i sig är lite tam. När jag själv gjorde korv senast hade jag fetaost i och det kan vara mycket gott till korv men då gäller det att vara försiktig och balansera väldigt noga. I sin bok talar Taylor & Jones sig väldigt varma för det enkla och rena smaker, men jag tycker inte att de själva alltid lever upp till det.

 

En avslutande tanke: Skulle jag få sätta ihop min perfekta stockholmskorvrätt skulle jag ha korv från Lennart och Bror, bröd från Taylor & Jones och toppa med Günters chili och örtblandlingar. Hoppas kunna förverkliga detta någon gång!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback