Jag har ett nästan sjukligt beroende av att köpa pressbyrånkorv påväg till Uppsalapendeln. Det oändliga menlösa pendlartimmarna skapar inte bara ett behov utan också en otroligt sug efter en charkprodukt i farten. Men efter några månader av korv så kom jag den där dagen till insikten att det måste få ett gräns. Dels dränerar det mitt sparkonto men framförallt så börjar el diablo och kabanossen smaka precis likadant. Dessutom så finns det ett stort värde i att endast äta pressbyrånkorv vid de värsta baksmällorna. En el diablo med extra mycket senap liksom utraderar det där första stadiet av bakisdimma. Som ett trollslag, med kryddkorven som trollspö, så lättar bakisdunklet och just det är verkligen värt att döda för. Hur som helst så behövde jag med min nya insikt hitta nya korväventyr och efter att ha botaniserat bland kötthyllorna på Daglivs Skärholmen så kändes det nästan skamligt att gå tillbaka till sitt pressbyrånfix Därför frågar jag han som har mitt tveklöst största korvförtroende, tillika samma person som driver den här bloggen, om var jag, i närheten av centralen, kan hitta nya smaker. Taylor and Jones i Hötorgshallen blev svaret.

På andra våningen ligger Taylor and Jones. Påvägen dit går jag förbi ett italienskt ställe där östermalmstanterna redan tagit helg och inlett en afterwork vid klockan 13. Hur som helst, vad är då Taylor and Jones? Företaget säljer korv och ost och erbjuder kurser i korvtillverkning. De ställer bland annat ut på korvmässan (Tips!) och har förgyllt stockholmarnas liv sedan 2007.

 

 

Jag väljer dagens korv i bröd, en nötkorv med coleslaw. Kan erkänna att jag nästan alltid tar dagens i alla sammanhang. Hur som helst, från första tuggan märker man att korven är gjord med kärlek. Korven har en saftig konsistens där köttet bryts av den grovkorniga pepparn. Välbalanserat helt klart. Däremot lämnar smaken mycket till fantasin och eftersmaken är nästan helt märkt av fett och peppar. Välbalanserat absolut men så olidligt tråkigt. Mina förhoppningar må ha varit skyhöga men jag blev besviken.

Har inget att anmärka på gällande brödet. Däremot coleslawen levde inte alls upp till förväntningarna. Att göra en bra coleslaw handlar om att få den krämig, inte rinnig. Du ska känna majonäsen och det ska balansera upp, gärna om brödet eller korven är något torr. Så är inte fallet här. Korven med sitt fett dränks av en vattnig coleslaw som inte håller måttet. Varenda kock med 11 år i branschen ska kunna slänga ihop en coleslaw utan problem. Det grämer mig något att ett så etablerat ställe som Taylor and Jones in lyckas med detta.

Sammantaget håller dock korvpendlarlunchen än godkänt nivå. Det funkar absolut som lunch men, i orättvis jämförelse med Günthers, är det faktiskt ingen höjdare. Priset pressar upp betyget då det är en ynnest att få en lunch för 78 kronor i centrala stockholm. Korven var välbalanserad men något tråkig. Brödet höll nivån. Skärpning med coleslawen.

Nötkorv med pepparsmak från Taylor and Jones
5/10

Vill med detta också tipsa alla världens korvinvesterare att satsa på bra korv i närheten av t-centralen. Här har onekligen Taylor and Jones någonting men avståndet är något för långt för att snabbt ta en pendlarkorv.

/Zeth Isaksson